Många avstår från att kastrera sin katt i tron att katter mår bäst av att vara okastrerade. Men det är precis tvärtom. En hona som är okastrerad löper med jämna mellanrum. I de fall honan är utekatt finns en stor risk att den får oplanerade kattkullar. En okastrerad hankatt som går ute får ett stort revir som den utökar hela tiden. Han är mer stridslysten än en kastrat. Risken är att du får en katt som ofta råkar i slagsmål och som är borta under långa perioder. Fertila katter kan magra av, blir rastlösa, tappa päls och inte må speciellt bra. Både honor och hanar kan urinmarkera både inomhus och utomhus.
Det är därför alla utekatter måste vara kastrerade! Det gäller att ligga steget före redan när katten är ung då många honor kan bli dräktiga redan vid sex månaders ålder. I Sverige har vi en rekommendation på fyra månader som lämplig ålder för kastration av katt. I ung ålder är honan varken mentalt eller fysiskt mogen att bli mamma. Det finns P-piller för katter, men det är inte alltid en bra långsiktig lösning eftersom det ökar risken för elakartade juvertumörer och livmoderinflammation. P-piller kan medföra en del biverkningar och är inte heller ett helt säkert preventivmedel. Alla dessa okastrerade katter leder också till att alla katthem är överfulla. Det finns idag över 100.000 hemlösa katter i Sverige. Du kan hjälpa till genom att kastrera dina katter och sprida kunskapen om kastrering!
#inte9liv
